Döende

Jag känner mig döende, men det är väl kanske inte troligt att jag är det. Än. Huvudet värker, ögonen varar, näsan rinner, halsen är groteskt svälld och jag mår inte som en prins. Det är riktigt synd om mig. Men det finns fördelar, man slipper gå ut i -10 grader som det är utanför nu. Oskar fortsätter att vara hur pigg som helst, och det är ju bra i och för sig, men enormt jobbigt när man är sjuk själv. Kul ledighet man fick. Sjuk nästan hela tiden...