Kanonföre

Efter nästan en veckas vila på grund av halsont och öronvärk tog jag mig ut i spåren idag. Jag hade tänkt att det skulle bli ett lugnare kortare pass, eftersom jag fortfarande känner av halsen, och då säger dom som vet att det inte är så bra att träna, men jag upptäckte tjusningen med att ha lyckats få både bra fäste och glid samtidigt, så det blev att jag gick på lite i motluten, och dom är inte så korta i det där spåret. Men det gick bra trots att det kanske är nåt i kroppen som inte skall vara där, jag får väl se imorgon om jag känner mig sämre, eller rent av bättre. Jag såg också att det skulle börja snöa imorgon igen, men det såg inte ut att börja förrän på kvällen, så jag får väl passa på att köra ett pass innan snöfallet börjar. Det såg ut som om det skulle hålla på i en vecka ungefär... Skitkul. Snöar det på söndag ger jag fan i att åka Bessemerloppet känns det som, det skulle vara kallt också, men prognoserna hinner ju ändras fram till dess, till det bättre kan man hoppas.

Oskar är sjuk, så jag vabbar imorgon och på onsdag, om han inte hinner bli frisk, han hostar oavbrutet och har gjort det sedan i fredags, och imorgon har vi en tid hos farbror doktorn som ska lyssna lite på lungor och kika i halsen. Hög feber har han också... Inte kul.